Kategori: Journal

Blandad kompott, Journal

Med blicken ut mot sommaren

N i n a
Midsommarstång i Dalarna

Midsommar. Kanske den helg som mest av allt betyder sommar för många av oss. Nostalgiska bilder flyter omkring av folkdansare på gröna gräsmattor. En midsommarstång, eller majstång som det också kallas, reser sig fortfarande majestätiskt mot rymden utanför oss, och solen lyser evigt på oss och den sköna, lummiga grönskan.

Ursprungligen firades midsommarafton den 23 juni, dagen före ”Johannes Döparens dag”, men sedan 1953 har datumet för midsommarhelgen varit flytande. Midsommarafton firas numera den fredag som inträffar mellan den 19 – 25 juni. Det finns fortfarande många som tycker att vi skulle fortsatt fira midsommar på den ”rätta” dagen.

Ordet ”maj” i majstång, har inte här i Sverige något samband med månaden maj. Verbet ”att maja” betyder bland annat ”att klä med blommor och blad” vilket ju är påfallande sant när det gäller vår traditionella Majstång. Men eftersom seden att resa majstång till midsommar kom hit från Tyskland redan under medeltiden, och den där restes inför första-maj-firandet, har den fått behålla det namnet.

Från sidan ”Svenska namn”

En utbredd uppfattning är att dansen kring stången är rester av en forntida fruktbarhetsfest till sommarsolståndets ära och att stången ursprungligen var en fallossymbol. Men vi vet faktiskt väldigt lite om forntidens midsommarfirande. Det är sannolikt att man på något sätt firade sommarsolståndet, och att gissa att högtiden hade med fruktbarhet att göra ligger nära till hands. Där­emot vet vi inget om hur festen gick till, bortsett från en enstaka antydning i medeltida källor om rituell öldrickning och blot under vikingatiden.

Midsommar är ju även en av de stora ”mathelgerna”, vilket är uppenbart redan när man kommer förbi någon av de stora mat-varuhusens parkeringsplatser. Vad skulle ur-svenskarna göra utan sill, färskpotatis, kokt ägg, gräddfil, gräslök, öl och lilla nubben (eller flera). Och därefter jordgubbar, tårta…

Föreningen, Journal

En kort hyllning till Saul Sagnia

odlarforeningen

Idag är det den 1 juni, och föreningens ordförande Saul Sagnia fyller år.

I samband med det passar han på att gå i pension, men lyckligtvis inte från föreningen. Vem vet! Han kommer kanske rent av att ägna ännu mer tid åt oss och odlingarna från och med nu. 

Under den tid som jag har känt honom, har en hel del hänt. Årskiftet 2019-2020 bildades den Ideella föreningen Dalhem, Drottninghög, Fredriksdal och vi tog över odlingarna på Drottninghög och Fredriksdal från dåvarande Plantering utan Gränser.

Jag som skriver det här, känner inte till så mycket om sådant som hänt före föreningens bildande. Trots att Helsingborg varit min stad ända sedan 1970, och en stor del av den tiden just i det här området, arbetade jag på annan ort under elva år. När jag sedan kom tillbaka hem igen i början av 2017 hade mycket förändrats. 

Så vad vet jag? Om Saul till exempel? Sett från det yttre har han under många år arbetat som Stadsdelsutvecklare och stadsdelskoordinatör med fokus på trygghet och säkerhet för Nordöstra staden, med säte på Biblioteket Idé A på Drottninghög. Han är också involverad i bland annat InvaSam, och arbetar ihärdigt för ökad integration och gemenskap över alla gränser.

Som person är han en av de vänligaste människor jag vet. Lugn och sansad, intelligent och kunnig, medkännade och alltid beredd att lyssna om man behöver ”prata av sig”. Hela tiden under mitt arbete i föreningen som kassör, webmaster och marknadsförare har han varit ett fantastiskt stöd och bollplank när man behöver diskutera något. Han har dessutom arbetat minst lika mycket som jag med marknadsföringen, om inte mer. Det är han som har kontakterna, känner personer, känner till företagen…
Fastnar man i arbetet, hittar han oftast en vinkling som hjälper för att komma loss.

Hur många timmar har ditt dygn, kan man fråga honom, och svaret blir: jag prioriterar!

 Och nu lämnar Saul det där med att sitta på biblioteket och koordinera och kommunicera. I hans ställe kommer Susanne Sellami att fylla den posten, och det kommer hon att göra mycket bra.  Hon är en lika fantastisk människa som Saul, kunnig, initiativrik och positiv.
Men lyckligtvis – som sagt – är Saul fortfarande med oss som ordförande i vår odlarförening.

 

Drottninghög den 1 juni 2021

Nina Orrvik

Biblioteket Idé A, Drottninghög Växthuset, Har hänt, Journal

Vi hade tur ändå med vädret

odlarforeningen
Länk till svenska FN

På morgonen denna lördag regnade det kraftigt och molntäcket såg oroväckande mörkt ut. Framåt dagen lättade det glädjande nog upp, försynen röjde i det grå och visade till och med blå himmel då och då.

Det var ett samarbete med stort S, när Biblioteket Idé A och Odlarföreningen slog sig samman med stöd från Helsingborgshem, Buff och Kulturhotellet, för att fira FN-dagen. Dagen då FN 75 år tidigare skapades.

Ett stort partytält hade hyrts in med scen för musiken och plats både för kaffe- eller tedrickande, trötta ben och – eventuellt – som skydd för regn och kraftiga vindar.

Redan dagen före hade Kulturhotellet börjat måla det nya motivet på Planket. Barn och unga i området hade skissat upp sina önskemål, och nu var de mycket duktiga och konstnärliga ungdomarna från Kulturhotellet i full färd med att måla. En bildhistoria om gott och ont, mellan att må dåligt och att må bra. Om kiv och bråk kontra vänskap och gemenskap. Gemenskap över alla gränser.

Utanför biblioteket Idé A samlades Drumcorps som sedan slingrade sig genom delar av Drottninghög. Trygghetsboendet Grönkullagatan 41, och Körsbärslunden fick besök innan de stannade på gräsmattan mellan Växthuset och lekplatsen Prinsessor och Drakar. Många var med och applåderade deras insats.

Sist på programmet för dagen var Good Times Band som gladde alla oss kvarvarande med ett urval av gamla goa låtar. Hank Williams klassiker Jambalaya, för att bara nämna en av de medryckande låtarna.

Och en liten provsmakning…

Och nu ställer vi om klockan till vintertid…

Arrangemang, Journal, Odlingen Fredriksdal

Plockardag på Fredriksdal

odlarforeningen

Det var en lördag i blåsighetens tecken, den här första lördagen i oktober månad. Men solen sken och temperaturen var relativt behaglig, när vi möttes vid Fredriksdalsodlingen för att plocka skräp i hela området. Såväl yngre som äldre ställde upp och alla gjorde vad man kunde, allt efter ork och förmåga. Det fanns gott om plockredskap och sopsäckar, och många kom tillbaka till mötesplatsen med välfyllda sådana.

På själva mötesplatsen fanns representanter från olika myndigheter närvarande. Polisen var där, och NSR – sopgubbarna för att prata vardagsspråk. Man var närvarande från Helsingborgshem, Stadsbyggnadsförvaltningen och Rikshem som bjöd på dryck och chokladbollar bland annat. Café Välkommen hade hade också passat på att bulla upp kaffe och lite smått och gott till det. Där var representanter från Hyresgästföreningen, och givetvis kom vi från Odlarföreningen Dalhem Drottninghög Fredriksdal.

Från Kubikskolan hade ungdomar kommit, nappat åt sig var sin griptång och sopsäck och begett sig ut på området. Även Odlarföreningens ordförande, Saul Sagnia, tog sig en runda med griptången och kom så småningom tillbaka med en rejält fylld sopsäck.

Några av oss från föreningen samlades lite senare i ett samtal kring den lilla lekplatsens vara eller inte vara. Kommunen vill ta bort den i samband med att de bygger en ny tema-lekpark ett stycke bort, men vi var rörande eniga om att den här lekplatsen absolut måste få vara kvar. Vi lär knappast vara ensamma om den åsikten. Alla som har små barn i familjen, eller på annat sätt har med barn att göra, håller säkerligen med oss.

Att ha lekplatsen nära odlingen gör ju att människor kan besöka oss, låta sina barn leka på lekplatsen, och ändå ha överblick över sina telningar. Detta är just det vår policy bygger på – gemenskap, och att trivas tillsammans. Barn, föräldrar och äldre!

Men om man placerar lekplatser separerade från övriga samlingsplatser faller detta bort! Därmed inte sagt att man inte ska bygga en temalekplats! Det är en jättebra idé! Men vi vill behålla den lilla, nära oss, också! Rusta upp den, lägga till ytterligare något som framför allt mindre barn tycker är roligt. En liten rutchkana kanske, ett bord i sanden, och något man kan klättra på. Just för närhetens och de minstas skull.

Gemenskap, är det vi arbetar för – inte separation!

Text och bilder © Nina Orrvik

Journal

… och när dimman lättar

odlarforeningen

Man vet säkert att det är höst när man vaknar upp till morgnar när dimman ligger tung. Luften doftar av gräs och fuktig jord, och ljudet från motorvägen är inlindat som i en fuktig filt. Men när solen framåt förmiddagen tittar fram…

Var är Stenströms byggnad? Och höghuset på andra sidan korsningen? Tornets fastigheter syns relativt bra – och parkanläggarna är i full gång …
Sernekes byggkran syns… någorlunda… och en aning dämpade ljud hörs från det blivande Stadskvarteret som Helsingborgshem låter bygga.
Men när ljuset kommer, kommer också omvärlden tillbaka, successivt – men stadigt. Och åh! En sån gudomlig skönhet! Bilden ger inte rättvisa åt verkligheten.

Är det inte så i livet också, ganska ofta? Det enda som krävs är en gnutta ljus.